För kärlekens skull
Våren är här,det är så ofattbart ljuvligt att jag inte har ord för det och jag känner mig oerhört priviligerad att få bo så långt söderut att det redan grönskar så smått,det enda minuset är ju tyvärr all pollen :-( men fan,det finns mediciner och jag ska snart få min spruta mot skiten.
I bland ruskas man om ordentligt när verkligheten smyger sig på och man tar ett steg tillbaka och begrundar sin egen verklighet och jag skäms inte för att jag inte är den som drabbats utan jag ser det som en bonus att jag är frisk och kan hantera det och vara en stöttepelare för min vän i stället.
Med hennes positiva anda och tänk så hade det varit kriminellt att tycka synd om mig själv för att någon jag står så nära har drabbats av cancer.
Vardagen har sin lunk men det ser ut som att vi äntligen kan flytta ifrån vår trångbodda lägenhet och bo in oss i något större och gemensamt,det kommer bli en omställning men en skön sådan,om allt går som vi hoppas så blir det innan sommaren i alla fall :-)
För övrigt känner jag mig lycklig,förälskad,min fantastiske son äger världen just nu och han gör mig så ofattbart stolt ♥
Lite senare i vår ska jag "hem" till Växjö och träffa gamla tjejkompisar,det är alltid kul och jag behöver lite miljöombyte känner jag,min trygghetsnarkomani börjar bli jobbig,jag kan inte alltid sitta och kura hemma och vara nöjd med det,men 2016 blev på något sätt året där tiden försvann,där bitar av mig försvann och där jag även fann sidor hos mig och andra som jag inte upptäckt förut och det har tagit tid att återhämta mig.
Att förlora är svårt,att förlora dem som ännu lever är värre,men jag släpper taget som jag skrivit om tidigare,för jag kan inte hålla fast vid någon som inte vill bli fasthållen.....jag släpper även för att jag måste och för att jag väljer det
Jag släpper även för kärlekens skull ♥
Jag önskar dig allt gott och en underbar dag :-)
Lotta