Axl Rose,fröken KBT,byfånen och jag :-)

Vad är du rädd för? frågade hon mig,fröken Kbt och svaret var inte det enklaste att ge,hur kan jag på enklast sätt berätta hur totalt livrädd jag är för att åter öppna upp och släppa in någon igen,men hur jag vägrar låta rädslan ta över,jag berättade att jag ville fokusera på redskap att hantera min panikångest på ett annat sätt än det jag gjort tidigare och kemin kändes bra....Hon sa att jag hade bråttom och inte ägde mycket tålamod och det är fullt sant,jag vill vidare och helst i går :-)
 
Vi har bokat fler tider och nu är jag i hennes våld ;-)
 
Efter jobbet åkte jag och handlade på Willys,mycket folk,men jag tänkte på vad vi pratat om och jag tog det lugnt,stannade upp och kände in känslan och kände mig riktigt vuxen och duktig.....jag lyssnade på Guns'N' Roses "Paradise City" i lurarna och gungade sakta i takt med Axl Rose,hans karaktäristiska dansstil har väl inte undgått någon? helt plötsligt finner jag mig sist i kön svingandes från sida till sida och bara precis sket i vilket och jag fick uppskattande blickar från en äldre dam som stod och smålog lite för sig själv och ja.....jag är sannerligen en härlig liten filur,vem vet om jag kallas för byfåne? Hahaha och så går jag omkring och tror att alla tycker att jag är cool....Nåja,vill ingen annan ha titeln som Vellinges byfåne,då tar jag den...Spikat och klart !
 
Nu ska jag pilla naveludd och sen tvätta det eftersom jag har tvättstugan idag....;-)
 
Tjillevippen!
 
Lotta
 
 

Den steppande föreläsaren :-)

I går blev det en intensiv och härlig dag,fick besök av Anna-Karin och Zia min älskade kusin och vi snackade bort minst fyra timmar om livet i stort och smått och strax efter de gått fick jag ett sms av min fd kollega Jessika som var i byn i ett annat ärende och undrade om jag bjöd på kaffe och såklart ville jag det så hon kom och även där förflöt tiden snabbt och jag somnade gott till George Clooney lite senare på kvällen :-)

När jag och Jessika pratade sa hon vid ett tillfälle att hon upplevt mig som sluten när det handlar om att prata känslor och när jag ser tillbaka på den tiden så inser jag vilken resa jag har gjort själsligt,jag var verkligen sluten,pratade inte med speciellt många om hur jag EGENTLIGEN  mådde men det har jag tränat på och idag är jag inte så sluten,det har ju tyvärr med tillit att göra att jag alltid valt att vara tyst och fokusera på andra i stället.

Min tillitsproblematik har ju tyvärr inte blivit bättre,men jag ger de jag släpper in en chans och jag försöker lära mig att öppna upp mitt innersta.

Det jag också vet är att mitt bagage inte är så lätt att deala med för någon så därför är jag väldigt restriktiv med vilka jag lättar mitt hjärta för och den största kärlekshandling jag kan ge någon är att prata och berätta vem jag är och hur jag blivit formad och om jag har sagt : Jag litar på dig, då är eller har du varit ofantligt viktig för mig.

Att dagligen slitas mellan känslor inuti som leder mig åt olika håll tar hårt och i min process med medicin och återhämtning orkar jag inte långa stunder åt gången.

Jag mår så väldigt mycket bättre,men det finns också väldigt många  obesvarade frågor jag skulle behöva svar på,men som jag vet jag aldrig kommer att be om,detta krigar min hjärna och mitt hjärta om hela tiden och hjärtat är läkt men frågande och  hjärnan ber mig vara rationell och inse fakta och vad jag kan påverka,vilket är absolut ingenting så därför låter jag det vara och hanterar det genom att ta hand om mig själv och jag försöker ge mig tid att läka från det fallet jag gjorde för 1 månad sen.

Jag har fortfarande en dröm om att föreläsa och få dela med mig av det jag kan,det och att lära mig steppa :-)

Steppa och föreläsa samtidigt hade väl varit en bra affärsidé? Flåsa fram mitt budskap i takt till smällande klackar ;-) 
Jag tror ingen som känner mig hade blivit förvånad hahahahahaha :-)

Nä men skämt åsido så att få föreläsa om hur det är att leva med panikångest,att växa upp i ett kaos till hem och 45 år senare sitta och ändå fungera rätt hyfsat,(med medicin,men ändå) hade varit en ära och något som jag känner starkt för,kan jag hjälpa bara en enda så hade det varit värt det :-)

Jag har ännu inte börja skissa på det,men jag har mycket tankar och idéer och vem vet? 

Ha nu en fin Söndag på er alla för det ska jag ha här på balkongen.

Varm Kram!

Lotta 


Heja mig!

Jag klarade det!!
 
I går kväll körde jag till Willys och handlade alldeles själv och jag fixade det galant,jag var så glad och så stolt och hur konstigt och löjligt det låter i era öron att jag kunde handla själv,så var det enormt för mig,efter att i månadsvis ha behövt stöd och hjälp för att kunna handla fler än en vara och helst det som låg nära kassan så fick jag ihop en hel kasse och även med varor som ligger längst ner i butiken :-)
 
Jag svajade till lite,men det gick över,jag fokuserade på andningen och på hur arg jag blir på mig själv varje gång jag misslyckas för med ilska kommer man så mycket längre...jag bara beslutade mig för att klara det och jag gjorde det :-)
 
Jippi och hurra för mig :-)
 
Ha en fin dag på er <3
 
Smått galen look,men väldigt lycklig och lättad :-)
 
 

Återkoppling!

Godmorgon kära vänner!

I dag känns det lite som om det är första dagen på resten av mitt liv,jag är långt ifrån klar och redo att säga att jag är återställd,men idag är första morgonen på två veckor som jag mår riktigt genuint bra och jag inser mitt värde,inser att jag faktiskt inte rår över mitt mående,jag kan bara ta emot hjälp,förlita på dem som säger sig vill mitt bästa och så medicinen....det blev bra till slut och förhoppningsvis blir det bättre och bättre tills jag kan säga att jag är tillbaka med full kraft och styrka och längs med vägen har jag också fått prov på äkta vänskap och vad jag kan förvänta mig av människor,har hittat tillbaka till en djup kraft inom mig och därför orkat ta avstånd ifrån det som inte tillför mig något bra.
 
Har funnit delar av den Lotta som gör människor glada och som alltid har ett leende på sina läppar och jag tar mina små steg...två fram och ett tillbaka...men dock framåt :-)
 
Jag lovar att fortsätta kämpa och varje dag hittar jag anledningar och jag umgås med människor som får mig att må bra <3
 
So far,so good :-)
 
 
Lotta

Jag är ju för härlig ;-)

Jag kämpar på för kung och fosterland,i går följde Anna R med till Willys och agerade KBT terapeut och det gick bra och i dag följde dottern med mig och det var mer folk men det gick ändå....på något vis!

Att kunna gå och handla på Willys själv obehindrat har varit en självklarhet tidigare,men har blivit ett stort problem på sista tiden och likaså att köra bil in till Malmö, men nu är jag så illa tvungen, jag kan inte alltid förlita mig på människor och jag vägrar bli socialt handikappad....

Jag körde i Malmö och lämnade dottern i kväll,jag höll så hårt i ratten jag bara kunde och körde så välanpassade vägar jag kunde och helt plötsligt var jag hemma igen,totalt slut och väldigt väldigt stolt över mig själv :-)

Små saker som är en av alla saker man gör i sin vardag kan vara en enormt stor grej för någon annan och att vara kommunikativ och berätta är därför en nödvändighet för mig.


Jag kan skratta åt mitt elände ibland och jag kan känna mig besvärlig och som att jag ältar och stör men jag har tagit det allra största steget och det är att ha kapitulerat mot det starka och börjat medicinera(jag kommer skriva mycket om det) och snart nog så är jag tillbaka,det är min förhoppning och vilja.....trots allt så är jag ju för härlig ;-)


Lotta