Som i Slowmotion

I förra veckan var jag på en utbildning som jag skrev om tidigare och jag hamnade bredvid en stor och bullrig kvinna,jättetrevlig och glad,efter en stund så märkte jag att hon hade väldigt mycket bry med sin mobiltelefon,den var förvisso på ljudlös men den burrade hela tiden,helt plötsligt tar hon upp luren,loggar in Facebook och lägger upp en status (vi sitter alltså vääldigt nära varandra) sen är hon jätteaktiv på att anteckna igen och helt plötsligt drar hon upp en laptop och börjar skriva anteckningar på den istället,vi satt längst bak och föredragaren pratade rätt tyst så hennes smattrande på tangentbordet blev självklart en distraktion för mig.
Rätt var det viftade drar hon ut sin tröja och drämmer av en nysning som inte gick av för hackor ner i tröjan och fortsatte sen att skriva,nysning nummer två serverades under ena sidan på hennes kavaj,hon fortsatte skriva och var glad,hon stannade upp mitt i en mening på datorn,vände sig till mig och säger med ett stort leende...Visst är det intressant?? Jag tänkte i mitt stilla sinne att det var det säkert ifall jag hört något,men jag bara log och höll med.
 
Efter lunchen verkade hon nöjd med att anteckna,laptopen låg i hennes väska,nysningarna hade avtagit och jag kände att NU skulle jag kunna fokusera på det jag var där för.....som i slowmotion ser jag på min vänstra sida hur kvinnan för något till sin mun..ett GIGANTISKT päron!!! Hon försökte äta så tyst som möjligt och tog därför ett enormt bett och långsamt,långsamt bet hon av och surplade nästa ohörbart tillbaka det som droppade ner på hakan och jag la pennan och blocket och förberedde mig mentalt på att lyssna på hennes intervalltuggande,emellanåt vände hon sig mot mig och log....:-)
 
Men utsikten var fin :-)
 
Ha en fin dag på er!
 
Lotta

Mitt hjärta stals

Jag har lidit alla kval,min älskade vovve blev sjuk i Lördags,vi hade varit hos goda vänner i fredags och hade det jättemysigt,men på natten kräker Affe och bara fortsätter och fortsätter,han varken äter eller dricker och vi försöker med alla medel att ge lite mat,ingen mat,rätt mat osv osv,men till slut i Måndags morse bar det av akut till Öresunds veterinärklinik då han inte haft avföring och var helt slö och det blev akut operation,en kastanj satt fast i tarmen,tempen var hög och han var jättesjuk.
Nyopererad och med tratt på sig är han nu på väg tillbaka,jag trodde ALDRIG att jag skulle känna mig så hjälplös,det går att jämföra när Nikki var liten och blev opererad eller när Liam inte mådde bra,han är så älskad min Paffy och jag är innnerligt glad att han är på väg tillbaka,hysteriskt dyrt blev kalaset...tack till IF för snabb och bra hjälp,det var ingen tvekan om att de betalade rubbet,enbart självrisken blev kvar till oss 
 
Personalen var underbar och när Affe börjat piggna på sig så ringde dem och sa att nu ville han hem,han höll igång alla töserna på kliniken hahaha
 
Nu får han knappt röra sig,äta lite och dricka lite,han piper och hatar sin tratt,men han finns kvar hos oss och oron har släppt 
 
 
Min älskade vovve,tänk att han skulle ta mitt hjärta så hårt ♥
I går var jag på utbildning i Abbekås på Hotel Mossbylund 
och på lunchen gick vi ner en sväng till stranden,solen värmde och havsdoften som jag inte trodde jag saknade så mycket bara slog emot mig som en käftsmäll.....jag drog in doften i lungorna och kände mig tacksam.
 
 
Nu önskar jag dig en fin dag :-)
 
Lotta

Min vän!

Mina kära vänner!
 
Jag har det rätt stressigt och bökigt runtomkring mig och jag hinner inte riktigt med att skriva något vettigt (om jag nu någonsin gjort det) på bloggen.
 
Möten har avlöst varandra,många är sjuka på jobbet och hela mitt väsen går just nu på konstgjord andning,som så många med mig i dessa tider.
 
För att jag skulle kunna bibehålla lusten att skriva roliga inlägg och inte förvandla detta till en spy galla blogg så kommer jag att hålla lite stängt tills andan faller på igen ♥
 
Varma kramar från mig 
 
 
 
Visa fler inlägg