En andlös historia!
På mitt arbete har vi ett bageri och de ljuvliga dofterna lockar till sig både människor och djur och häromdagen hörde vi ett svagt kvackande utanför dörren och där stod minsann herr och fru And(ersson) och väntade på något gott och vi VET att man inte bör mata för då får man återbesök, men nu gjorde vi det i alla fall.
Varje dag kommer det söta andparet nu och hälsar på och får nybakade frukostbullar, men en dag i förra veckan så hörde vi inte att de kallade på oss och eftersom dörren var öppen så gick de helt sonika in på min arbetsplats och krävde sin dagliga utfodring, gissa om det blev många fniss :-)
En dag missade vi dem helt och hållet och när någon av oss äntligen uppmärksammade dem försökte vi locka tillbaka dem med lock och pock, men de vaggade vidare och slängde ett skevt öga över axeln( ja ni fattar) sen tjurade de ett par dagar och höll sig borta tills doften uppenbarligen inte gick att motstå längre,så nu är de tillbaka igen, för säkerhets skull kommer de extra tidigt nu så vi inte ska missa dem igen.
Snacka om att sätta pratbubblor på två änder som troligtvis bara är hungriga och skiter totalt i vilka vi är :-)
Herr & Fru Andersson har vi här ♥
