1

Jag...en struts?

Jag ringde det där jobbiga samtalet och jag pratade med en jättegullig sköterska som förstod mig,eller i alla fall  försökte och hon sa bara att vi skulle flytta fram tiden till September så fick jag mer tid på mig att förbereda mig mentalt och så fick jag numret till en sköterska i Malmö jag kunde ringa till.

Jag har haft en tuff morgon men nu känns det bättre igen....jag får så mycket tankar kring det här med livet och döden så fort det blir något annorlunda som ska hända.

Det där med att stoppa huvudet i sanden...jag är rätt mycket sådan har jag märkt och jag har svårt att påbörja tuffa saker som kräver mycket av mig om ingen tvingar mig till det.....som att kolla upp något fysiskt och påbörja en utredning...hela livet har varit en lång och svår utredning och inget vettigt har jag kommit fram till heller ;-)

Nu ska jag fortsätta stöka här hemma...see you tonight girls...om jag inte har huvudet i sanden vill säga ;-)

Lotta

Kommentarer:

1 Anonym:

skriven

Hej vännen!



Var inte orolig...jag vet...lätt att säga när man är på avstånd....lätt att säga när man inte själv får bråka med känslorna och alla "tankemonster".



Hoppa upp i någons famn ocg låt någon försiktigt hålla om dig...eller få utlopp om det behövs..



Är med dig i mina tankar så mycket jag kan...så det knakar.



Kati

Kommentera här: