När en man är riktigt förkyld
Min käre Peter är sjuk,rejält sjuk med influensasymtom och han lever upp till myten om sjuka män och jag har pysslat om och gullat och då blir det liksom ännu värre på något sätt.
I Söndagskväll brölade han efter sin Mamma,men beslöt sig för att inte ringa henne för då skulle hon bli orolig för sin 50 årige lille påg :-) Omtänksamt eller hur?
I går kväll innan vi somnade så sa han med svag röst....Om jag inte klarar natten så vill jag att du ska veta att Jag älskar dig.
Han överlevde natten nätt och jämnt för det har hostats,gnällts,frusits och näsan har levt ett eget liv,men han kom igenom det tuffa och när han fick en kaffekopp i handen i morse så var han nästan för svag för att kunna hålla den själv.
Själv har jag fastnat med benet i en rävsax,tappat två tänder,fått näsblod,gått in i en mur,blivit stångad av en bäver men klart att min man ska ha varm soppa ;-)
Med en glimt av ironi så önskar jag er nu en fin kväll som jag själv ska avnjuta med en av mina absolut bästa och finaste vänner.
Kram
skriven
Lotta....jag har en likadan man här hemma just nu. Hade han inte stoppat in alvedon så undrar jag hur han skulle överlevt dagen
:)
Vi får ge varandra en styrkekram