Som i Slowmotion

I förra veckan var jag på en utbildning som jag skrev om tidigare och jag hamnade bredvid en stor och bullrig kvinna,jättetrevlig och glad,efter en stund så märkte jag att hon hade väldigt mycket bry med sin mobiltelefon,den var förvisso på ljudlös men den burrade hela tiden,helt plötsligt tar hon upp luren,loggar in Facebook och lägger upp en status (vi sitter alltså vääldigt nära varandra) sen är hon jätteaktiv på att anteckna igen och helt plötsligt drar hon upp en laptop och börjar skriva anteckningar på den istället,vi satt längst bak och föredragaren pratade rätt tyst så hennes smattrande på tangentbordet blev självklart en distraktion för mig.
Rätt var det viftade drar hon ut sin tröja och drämmer av en nysning som inte gick av för hackor ner i tröjan och fortsatte sen att skriva,nysning nummer två serverades under ena sidan på hennes kavaj,hon fortsatte skriva och var glad,hon stannade upp mitt i en mening på datorn,vände sig till mig och säger med ett stort leende...Visst är det intressant?? Jag tänkte i mitt stilla sinne att det var det säkert ifall jag hört något,men jag bara log och höll med.
 
Efter lunchen verkade hon nöjd med att anteckna,laptopen låg i hennes väska,nysningarna hade avtagit och jag kände att NU skulle jag kunna fokusera på det jag var där för.....som i slowmotion ser jag på min vänstra sida hur kvinnan för något till sin mun..ett GIGANTISKT päron!!! Hon försökte äta så tyst som möjligt och tog därför ett enormt bett och långsamt,långsamt bet hon av och surplade nästa ohörbart tillbaka det som droppade ner på hakan och jag la pennan och blocket och förberedde mig mentalt på att lyssna på hennes intervalltuggande,emellanåt vände hon sig mot mig och log....:-)
 
Men utsikten var fin :-)
 
Ha en fin dag på er!
 
Lotta