0

Livet i all sin enkelhet

Jag pratade igår kväll med min älskade vän som är sjuk och som hade en riktigt usel dag,att inte veta vad man ska säga är nog inget nytt fenomen men klichéer är inte riktigt min grej,så jag bara lyssnade och tog in hennes tankar och känslor 💕 jag fick henne att skratta lite grann och det gav mig så mycket glädje 💕


Att vara nära någon som är svårt sjuk är inte lätt,men egentligen inte speciellt svårt heller,det finns ingen "mall" att följa,inga pekpinnar utan man gör sitt bästa,en del väljer att stoppa huvudet i sanden,en del "tvingar" sig på och jag lyssnar av och hör av mig med små sms och vill och orkar hon,då ringer hon mig 💕 rätt eller fel vet jag inte,men jag tror det är så hon vill ha det och framför allt skapar det en trygghet mellan oss,jag finns ALLTID för henne,oavsett sjukdom eller bara glädje så har man ett ansvar när man kallar sig vän.

Jag älskar och är rädd om min vän och därför följer jag hennes takt.


Jag och min goa lilla Emelie ska på Stand up i vår lilla by i kväll och Peter hänger på en stund innan han ska iväg och jobba natt,jag och Emelie har en väldigt speciell relation,hon skulle kunnat vara min dotter men har visat prov på en mognad och har en humor likt min,vi hittar på bus och jobbar bra ihop 💕

Nähä,den lille svarte är rastad och jag ska göra mig iordning för jobbet. 

Varma kramar till er alla 💕

Kram 

Kommentera här: