0

Jag unnar och tillåter mig!

Jag unnar mig att vara lycklig
Jag unnar mig att ta emot hjälp och bli omhändertagen
Jag tillåter mig att ibland vältra mig i paniken jag får av rädsla att förlora det jag nyss funnit
Jag tillåter mig att ibland gråta för att jag någonstans har hittat hem och lättnaden är stor.
Jag inser att min rädsla för att jag ska bli "straffad" för min lycka bottnar i mångårig stress,men jag tar varje dag som den kommer.
 
Jag unnar mig att älska
Jag tillåter mig att bli älskad
Jag håller i bland så hårt att jag tror mina armar ska lossna,men jag är helt trygg i att du stannar
Du är så enkel och så självklar och det känns som om du funnits i mitt liv så väldigt länge.
 
Äntligen!
<3 <3 <3
 
Lotta
 

Kommentera här: