Tack och dra åt helvete!
Jag önskar dig inget ont,jag är alldeles för snäll och godhjärtad för det,jag önskar bara att du själv hade kunnat se hur du behandlar människor i din närhet,hur du trycker ner,plattar till och sen precis i sista sekund räddar och blir hjälten....den man inte kan vara utan.
Jag valde att vara utan dig,jag valde att vara utan dina kommentarer,ditt kontrollbehov och din räddande famn...samma famn som sekunden innan sköt bort mig och kastade mig till vargarna...de som du låtit svälta.
Precis i samma sekund som paniken höll på att få grepp om mig,när jag kunde känna skräckens andedräkt,det var då du kom och räddade mig,älskade mig och tröstade mig...du blev min livlina
Du är stark genom att vara en liten man,jag blev stark genom att genomskåda din litenhet och det bevisade jag genom att lämna dig.....
Jag kan förstå att jag föll,att jag älskade dig,jag kan förstå att du var manipulativ och att det inte var något fel på mig,trots att det var det du sa....
Det jag inte kan förstå är hur i helvete jag kunde skada mig själv genom att stanna hos dig,men jag kompenserade mig genom att inse och förstå att du,lilla,ynkliga man....är inget utan en kvinna att styra.
Jag hoppas hon orkar!
Jag är inte bitter,tvärtom så lärde jag mig massor om mig själv genom den händelsen,jag ångrar tårarna jag slösade och energin som spilldes på dig dock....men på kuppen vann jag en bästa vän....mig :-)
Ett inlägg baserat på ett annat blogginlägg jag läste idag och som förstärkte min känsla,att jag är den starkaste jag känner <3
Tack och dra åt helvete du lille,lille krake!
Lotta