Jag ska måla hela världen
Jag har fått berättat för mig att jag inledde min karriär som sångerska vid 2 års ålder,jag gick runt i hyreshuset där vi bodde i Växjö,öppnade brevinkastet till grannarna och sjöng för full hals "Jag ska måla hela världen lilla mamma" min betalning var säkert blandad,men jag hoppas och tror att det uppskattades,den sången ligger mig fortfarande varmt om hjärtat :-)
Jag minns det inte riktigt,även om det känns bekant,jag hade önskat att jag hade fått höra hur jag lät när jag lullade runt i enbart blöja och stämband :-)
Jag saknar att sjunga,det känns starkare än någonsin nu när jag har haft så mycket obearbetat inom mig,jag har inte tagit mig den tiden och friden att sitta och sjunga,men nu ikväll släckte jag ner överallt i lägenheten,satte på Peter Jöbacks "En sång om oss" la mig raklång på golvet,öppnade upp varje fiber i min kropp,lät hans röst omfamna mig och bära mig till total avslappning,tårarna föll för stressen jag känt tidigare i dag,leendet kom snabbt efter då jag insåg att jag vunnit det slaget och mycket tack vare min tid med en fin vän tidigare idag.
När sången var över insåg jag att musiken fortfarande är det enda som kan läka mig helt,som kan få mina lösa trådar att flätas samman och som kan få mina armar att på nytt sträckas ut.
Jag ska måla hela världen och jag ska måla den i ljusblått,min favoritfärg och det mjukaste jag vet :-)
Lotta <3
skriven
Underbara Lotta, jag har aldrig fått förmånen att höra dig sjunga ut! Hoppas en dag få nöjet att njuta av din person, all glädje och stämma igen. Stor varm kram till dig ❤️