0

Är jag färdig med barn?

Varje gång jag ser en bebis så blir jag alldeles varm i hjärtat och av någon anledning så faller riktigt små barn för mig,men det är nog för de känner av min genuina fascination av de här små människorna.

Fast jag själv fött två fina barn så blir jag lika imponerad varje gång en ny liten människa föds och blir frisk,hur allt redan är klart och bara ska växa.

Eftersom jag jobbar med barn som har särskilda behov är jag extra glad och tacksam för att jag själv fått friska barn,men inser också att jag hade lika gärna kunnat få handikappade barn,naturen spelar oss spratt och även de "finaste" familjer kan få ett barn med särskilt behov ,vilket givetvis är ett barn med samma rätt att älskas och skötas om,ett barn är ett barn och kan aldrig lastas för hur det föds.

Jag känner mig till kroppen färdig med graviditeter och förlossningar eftersom min kropp tagit mycket stryk,jag har haft otroliga ryggsmärtor och har sviter efter det än idag.

Men jag tror nog att mina tankar är baserat på att min minsting fyller 9 år och inte är så beroende av sin Mamma på samma sätt längre,jag får inte pussa honom när hans kompisar ser på tex :-) och han kommer inte springande in i min famn när jag kommer hem...fast när han är ledsen och sjuk då är det bara Mamma som gäller........man får vara glad för det lilla sa kärringen och satte sig på nappen.

Jag är på jobbet nu och är trött,för jag körde direkt till Malmö(svärföräldrarna) i går efter jobbet och sen körde jag hem Stefan och sen körde jag hem den andra brodern med fru till Höllviken och till slut hemåt och när jag kom i säng var klockan kvart över tolv och sen var det bara "PLING" klarvaken.......haha...typiskt och sist jag tittade på klockan var hon 01.30 och sen ringde klockan 6 i morse och det vara bara att kliva upp och åka till jobbet.

Ännu en solig och härlig dag i Skåne och jag ser fram emot ännu en dag med goa ungar och trevliga kollegor.

Ha en skön Söndag mina kära och nära och fjärran :-)

Kram // Lotta

Kommentera här: